Det är inte helt enkelt att förutsäga hur mycket el en solcellsanläggning kommer producera. Man kan få en ganska bra uppskattning om man känner till ett antal egenskaper hos solcellerna och den yta som man tänker sig montera solcellerna på. Utöver solcellernas verkningsgrad, det vill säga hur stor andel av solenergin de kan omvandla till el, betyder även ytans egenskaper en hel del. Ytans storlek, dess orientering, förekomst av eventuell skuggning, omgivningens temperatur samt hur mycket solinstrålning, både direkt och indirekt, det finns på platsen spelar in.
OBS! Alla beräkningar blir av naturen osäkra eftersom man utgår från historiska medelvärden. Till exempel varierar den globala solinstrålningen +\- 10% från årsmedelvärdet från år till år. Alla beräkningar bör därför betraktas som uppskattningar och inte exakta prognoser.
Några egenskaper hos taket är av avgörande betydelse för solelproduktion. Storleken på ytan avgör förstås hur stor anläggning man kan få plats med. Ytan bör vara rektangulär. De flesta panelerna kommer idag med yttermått ca 0,9*1,6 m. Vissa leverantörer erbjuder andra mått, men hittills är det ovanligt med annat än vinkelräta paneler. (Detta gäller i första hand "vanliga" kiselkristallina paneler. Tunnfilm förekommer även som byggnadsintegrerade lösningar, där solcellerna kan ersätta tak- eller fasadmaterial, och då gäller förstås andra villkor.) Lutningen på taket avgör vilken vinkel solljuset faller in med i panelen, vilket påverkar energiutbytet. Likaså påverkar väderstrecket, åt vilket håll panelen lutar, vilket i solcellssammanhang brukar kallas azimut, hur mycket solljus som träffar solcellerna under dagens lopp.
Elektrisk effekt mäts i kilowatt (kW). Detta är, väldigt kortfattat, ett mått på hur mycket elektricitet man får ut i ett givet ögonblick. Anläggningens totala effekt brukar anges i kWp, där litet p står för peak vilket antyder att man menar toppeffekt. Detta är en summering av de ingående panelernas märkeffekt (tillverkarens upgift om hur mycket effekt en solpanel ger). Märkeffekten i sin tur är framtaget under standardiserade testförhållanden (STC: vinkelrätt infallande solljus, 1000 W/m², solcellstemperatur 25°C, spektrum motsvarande "air mass" 1,5). Sammantaget är alltså anläggningens angivna toppeffekt, kWp, ett mått på den maximala effekt som kan erhållas vid STC, vilket inte särskilt ofta är fallet i verkligheten.
Skillnaden mellan effekt och energi är inte helt intuitiv, men viktig för förståelsen av beräkningar kring elproduktion. Elektrisk energi mäts i kilowattimmar (kWh) och är ett mått på hur mycket elektricitet man får ut under en längre tid. Om anläggningen ger 1 kW (effekt) under 1 timme har den producerat 1 kWh. Elproduktion brukar anges i kWh och elpriser anges alltid per kWh.